Följ Sobona

​Vd bloggar: Möjligt för kommunala företag att införa korttidsarbete

Blogginlägg   •   Apr 07, 2020 08:47 CEST

Sobonas vd Per Nordenstam skriver att även kommunala företag ska omfattas av reglerna för korttidsarbete.

Hundratals arbetsgivare som arbetar på uppdrag av kommuner och regioner riskerar att gå i konkurs till följd av coronakrisen. Verksamheter såsom folktandvård, flygplatser, öppenvård, muséer, arenor/evenemangsbolag, badhus med flera upplever ett fullständigt tvärstopp. Sobona har därför jobbat på olika sätt de senaste veckorna för att underlätta för dessa arbetsgivare att genomleva krisen. Förutom att samtal har förts med ansvariga politiker och tjänstemän skrev vi ett öppet brev till riksdagens finansutskott där vi föreslog att reglerna om korttidsarbete också skulle omfatta alla kommunala företag. Sammantaget har våra påtryckningar gett resultat och vi har fått gehör för stora delar av våra resonemang.

Om korttidsarbete

Sobona har tecknat central överenskommelse om korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering) vilken möjliggör lokala överenskommelser om detta mellan arbetsgivare, fack och arbetstagare. Det innebär att arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden och partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett kollektivavtal under en begränsad period. Lönen är under denna period något lägre än den ordinarie lönen. Vid korttidsarbete ges statligt stöd via Tillväxtverket till hälften av lönekostnaden.

Även kommunala företagen omfattas av stödet

Sedan möjligheten infördes har det varit otydligt om huruvida kommunala företag skulle kunna omfattas av stödet. Efter påverkansarbete från Sobona med flera aktörer på arbetsmarknaden beslutade riksdagen den 2 april om nya regler för stöd vid korttidsarbete. Dessa innebär att privata arbetsgivare med verksamhet som till huvudsak finansieras av allmänna medel nu också omfattas av stödet. Även kommun- och regionägda bolag som driver affärsverksamhet och som inte är beroende av anslag eller stöd från sina ägare ska nu kunna omfattas.

Hur vet man om man har rätt till stöd?

Avgörande för att man har rätt till stöd är att det kommunala bolaget bedriver ”affärsverksamhet”. I kommunalrättsliga sammanhang brukar man tala om sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Sådan beskrivs i förarbetena till kommunallagen på följande sätt*:

”Kommunerna är på olika sätt involverade i verksamheter genom vilka de mot betalning gör olika slags prestationer till allmänheten i kommunen. Tyngdpunkten ligger ofta i att tillhandahålla kollektivanläggningar eller kollektivanordningar av olika slag. Åtskilliga verksamheter kan hänföras till kommunikationsväsendet.

Exempel på sedvanlig kommunal affärsverksamhet är bostadsföretag, tvätterier, el, gas och värmeverk, renhållningsverk, parkeringsanläggningar, buss, spårvägs och sjötrafikföretag, hamnar, flygplatser samt rörelser för att tillhandahålla idrottsarenor och olika fritids- och nöjesanläggningar.” Efter att detta skrevs har också sjukhus, tandvård och viss omsorg kommit att bolagiseras och drivas affärsmässigt med bibehållet kommunalt- eller regionalt ägande.

Sobonas uppfattning (som delas av Sveriges Kommuner och Regioner) är i linje med detta att kommunalt- och regionalt ägda företag omfattas av möjligheten till stöd, så länge verksamheten bedrivs affärsmässigt och inte är beroende av stöd eller anslag från sina ägare. Påpekas ska dock att det ännu inte är prövat exakt var gränsen går och ytterst kommer frågan att avgöras genom Tillväxtverkets bedömning.

Mer information om stödet finns på Tillväxtverkets webbplats där man även kan ansöka om stödet från och med den 7 april 2020.

Läs mer:

  • Avtal med Läkarna (gäller endast branscherna Hälso- och sjukvård samt Vård och omsorg)

*(prop. 1990/91:117 s. 152, se även prop. 2016/17:171 s. 303-304)

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.